Jupp, tiden såklart, och som jag har sagt innan, de går ruskigt fort.
Två veckor kvar till skolan börjar, en dag kvar på jobbet, 280 dagar tills jag fyller 18 och 667 dagar kvar till jag tar studenten. Det är en del, men tänk vad det kommer gå fort =O
Men iallafall, imorn så är det ju sista dagen på jobbet, fyra veckor har gått och man har hunnit lära känna mkt folk, därför täntke jag berätta lite om varje person, men p.g.a. sekretess få ni säng nummret istället för namnet. 1:1 är helt otrolig, hon tror typ att hon äger stället och att vi finns till för att passa upp på henne, ho ringer på larmet minst 4 ggr på 1o minuter. Helt otrolig alltså. 1:2 är döv, men helt underbart söt.
Och vi har faktiskt fått lära oss lite teckenspråk under dom här veckorna, kan ju vara bra att kunna i framtiden. 2:1 är min lilla favorit, gudomligt söt och snäll, men blir lätt trött. 3:1 är en syriansk gammal gubbe, och när jag säger gammal så menar jag verkligen det, har är 1o6 år =O och går runt och kallar oss för slavar, på syrianska då.
4:1 finns det inte mkt att säga om, han sitter och säger hallå för sig själv hela tiden, och älskar välling. 5:1 är en skit gubbe som dricker handsprit, just precis, han dricker de som vi spritar händerna med, då är det ju nåt fel i huvudet.
Och så fort något inte passar honom så skriker han och blir arg, "the king of Toftaåsen" typ. 6:1 är grym på att sticka och älskar att köpa bullar till oss när hon är på frölunda torg. Så snällt. 7:1 har jag bara varit inne hos två gånger så jag kan inte sänga mkt om henne. 8:1 är som en liten fågelunge, klarar ingenting på egen hand, så hon behöver mkt hjälp men är alltid snäll. 9:1 hmm, finns inte mkt att säga där heller, pratar inte, men är väldigt trevligt sällskap. 1o:1 och 1o:2 kom i måndags så dom har jag inte riktigt hunnit lära känna. 11 finns inte. 12:1 är väldigt pratglad, hon älskar verkligen när man kommer in till henne och sitter en stund så hon får prata av sig lite.
1o:2 är också söt, väldigt bestämd, typ " jag vill ha vatten", men jag har med mig lite saft och frågar om hon vill ha det istället. "Jag vill ha vatten" för man bara tillbaka, men en lite kort, irreterad ton. Men helt underbar på sitt sätt. Sen har vi 14 rummet, (13 finns ju inte för det betyder ju otur, precis som att rad 13 inte finns på flygplan) iallafall i 14 rummet ligger min nya "bäbis" jag får verkligen inte lämna henne i mer än 1o minuter för då börjar hon gråta, så nästan hela dagarna får jag sitta och hålla henne i handen. Gud jag komemr verkligen sakna henne sen. 14:2 har parkinson så hon kommer inte upp så ofta, och säger då ingenting. 15 rummet är killarnas, 15:1 kommer aldrig ut ur rummet utan går omkring där inne hela tiden istället, sjukt smal är han också. 15:2 är nog världens gladast människa, han har nog inte varit sur någon dag, helt underbar, de är sådana som han som gör ens dag alltså.
16:1 har en hjärntumör, det är verkligen jättesynd om henne, hon glömmer bort saker hela tiden, och har väldigt ont så hon sitter ofta och gråter. 16:2 är också rätt okomplicerad, säger och gör itne mkt.
Jupp det var alla, rätt mkt folk som man skall hålla koll på, och se till att dom ahr fått frukost, 11 fika och lunch, och samtidigt försöka finnas där för alla så don för lite sällskap och en pratstund.
Men man gör så gott man kan. Ska bli intressant att se vad som häner imorgon, dom har tisslat och tasslat rätt mkt så....
Nu ska jag se lite film innan jag hoppar i säng, fortsätter npg kolla på Australia som jag började på igår, för er som itne sätt den än, Gör det!! sjukt bra film alltså.
Dagens boktips: Gracelin O'Malley av Ann Moore
Livet har inte varit lätt för Gracelin O'Malley. Hon är bara femton år då godsägaren Bram förälskar sig i henne och hon gifts bort för att familjen ska räddas från ekonomisk ruin. Hon gör sitt bästa för att anpassa sig och uppfylla en hustrus plikter. När hon i stället för den efterlängtade arvingen föder en dotter visar Bram sitt rätta jag och blir allt grymmare. Men Gracelin är inte längre den oskuldsfulla flicka hon en gång var. När hungrande och desperata människor kommer till hennes dörr, trotsar hon sin man och ger dem mat. När politiska rebeller söker en tillflykt gömmer hon dem. För bland dessa finns hennes bror och den man hon älskar i djupet av sitt hjärta...
ByeBye
Lellelove
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar